"Avel handlar inte om tur"

BRUKSPROVET Ingen godkänd 4-årig hopphingst förra året. Ingen 3-årig detta år. Peter Ljungcrantz från Hopphästklubben är bekymrad. "Svensk avel måste bli mer professionell", menar han.

BILD: Peter Ljungcrantz

Peter Ljungcrantz, före detta ordförande i ASVH och nu engagerad i Hopphästklubben, låter lite uppgiven när han säger:

”Det kanske är som Jana Wannius säger, lika bra att lägga ner svenska bruksprovet. ” (Texten är korrigerad från "lägga ner svensk avel".)

Problemen som Peter Ljungcrantz tar upp är inga nyheter.

”I länder som Holland och Tyskland föds såna mängder av hästar. Urvalet blir ett helt annat. Bara någon liten procent blir riktiga topphästar.”

Stoets betydelse är en annan angelägen fråga. Peter Ljungcrantz befarar att Sverige håller på att tappa mycket kunskap när det kommer till att välja ut avelston och sedan rätt hingst att betäcka med. Alltför många väljer hingst med ögat, menar han. Eller med hjärtat.

”Visst kan man ha tur och få en eller flera riktigt bra individer. Men det är inte det som är avel i längden. Att avla på hästar är i princip inte annorlunda än att avla på grisar eller kor.”

”Det är inte så många kvar som förstår vilka linjer och gener som passar ihop. Stomaterialet räcker inte heller till. Det måste vara riktigt bra ston i alla led. Det räcker med ett led med sämre gener som sedan förs vidare och förstör allt.”

Peter Ljungcrantz anser att svensk avel måste bli mycket mer affärsmässig för att kunna hävda sig. Stora uppfödare i Holland och Tyskland ser hästarna som produkter – och det är inget som hästarna lider av. Tvärtom har de oftast ett bra hästliv i stora flockar.

”ASVH måste kanske tänka om på vilken typ av uppfödare Sverige behöver”, säger Peter.

• Skicka artikeln till en vän