"Det blev ett jäkla sprutande"

Veterinär Claes Rülcker har sprutat leder i 40 år. Han avlivar myten om att ledbehandlingar orsakar artros men är tveksam till mängden behandlingar och ger sin egen yrkeskår en del av skulden.

Claes Rülcker, Solvalla Hästsjukhus, var en av de första i Sverige att behandla hältor med injektioner direkt in i leden. Idag säger han:

”Det var naturligtvis positivt att vi fick den möjligheten men sedan blev det ett jäkla sprutande.”

Det är vad han kallar ”mängdbehandlingen” som han vänder sig mot. Att Agria nu begränsar utbetalningarna för hältor tror han kan leda till en eftertänksamhet, att man inte är lika snabb att alltid behandla.

”Man tummar på konvalescencen och sprutar om leder gång på gång och så kommer hästen tillbaka för samma sak efter några månader”, säger han.

Däremot avfärdar han talet om att upprepade ledbehandlingar utvecklar artros. Tvärtom är det i obehandlade leder som inte läker ut som artros utvecklas.

Besiktning blir utredning

Allt för ofta behandlas hästar som inte ens kommit in för hälta, utan för besiktning för till exempel försäljning, hävdar Claes Rülcker.

”Då händer det att hästar reagerar på ett böjprov. Ska man behandla då? Är det etiskt riktigt? Ska verkligen försäkringsbolagen gå in och betala en besiktning som förvandlas till en hältutredning? Ägaren åkte ju ändå in med en frisk häst.”

Själv skriver han i sådana fall på sin höjd ut något antiinflammatoriskt medel tillsammans med en ordination på konvalescens, och ber kunden att låta komma tillbaka om ett par veckor för en ny besiktning.

Claes Rülcker anser att veterinärkåren har ett stort ansvar för utvecklingen som enligt Agrias beslut inneburit ett ohållbart överutnyttjande av veterinärvårdsförsäkringen.

”Det är ju veterinären som står för diagnosen och behandlingen”, som han säger.

Kraven ökar

En annan orsak anser han är okunskap hos moderna hästägare. Samtidigt har kravet på hästarna ökat.

”Sören Nordin kunde på sin balansera en travhäst så att den gick rent och vann. Det finns inte en chans till det idag i dag. Hästarna måste vara helt fräscha.”

”Ridsportens tävlingsryttare checkar idag upp sina hästar i förväg. Det tycker jag är bra. Men pratet om rundsmörjning skrämmer mig. Det är viktigt att inte ställa upp på det om hästen inte är halt. Hästar är djur – inga racerbilar.”

Claes Rülcker används flitigt som expert i tvistemål kring hästköp. Han har just nu tolv akter på sitt skrivbord. Det säger en del om utvecklingen i ridsporten, menar han.

”Det finns mycket okunnighet om hästar idag. Vi har tappat så mycket kunskap. I de flesta fall med normalpresterande hästar beror skador på ridningen och hanteringen.”

Ger gärna råd

Veterinärer har ingen skyldighet att säga hur folk ska träna sina hästar. Veterinärens uppgift är att behandla symptomet. När denne även tittar på orsaken till skadan är det av eget intresse och för att hjälpa hästen, menar Claes Rülcker.

”Jag ger gärna råd till den hästägare som vill.”

Veterinärer måste inte alltid behandla, hävdar han.

”Den gamla hederliga vilan håller än i dag. Även om man behandlar måste hästen vila så länge det är en läkprocess i leden. Leden en känslig del. Sköts inte detta och leden får jobba samtidigt som skadan ska läka av är det inte bra rent fysiskt.”

”Innan vi visste bättre var tävlingskarensen för ledbehandling fyra dygn. Men vi började följa upp de behandlade hästarna och insåg att det inte fungerade.”

Lägsta tävlingskarensen för ledbehandling är nu 14 dagars. Det gäller även för bedövning. Claes Rülcker påpekar att det viktigaste ärdock att konvalescensschema följs.

Lisa Hoff

• Skicka artikeln till en vän