"Gräns mellan sport och cirkus hårfin"

"Det är extremt viktigt med profiler som Totilas", säger Johan Lenz, tävlingsledare för dressyren i Falsterbo. Samtidigt har han viss förståelse för kritiken om cirkus.

BILD: Totilas-beundrare i Windsor.

Inte sedan John Wihtakers vita Milton som regerade hoppbanorna för 20 år sedan, har ridsporten haft en lika stor hästmegastjärna som Totilas.

Under EM i Windsor var det bara utsålt på läktarna en enda gång - till dressyrens Grand Prix Kür. Och detta i England där hästfolket knappt visste vad dressyr var för ett par decennier sedan.

Plötsligt har dressyren fått en publik långt utanför de egna leden. Det talas om "the Totilas-effect" och tävlingsarrangörerna gnuggar händerna.

"Ja, inte skulle man tacka nej till att få Totilas till Falsterbo", säger Johan Lenz som är tävlingsledare för dressyren i Falsterbo Horse Show.

"Profiler ger PR och i grunden är jag positiv till att det kommer upp såna hästar och all uppnärksamhet runt Totilas. Men på sätt och vis håller jag med kritiken. Gränsen är hårfin mellan publikmagneter i dressyren och cirkus."

Det Johan Lenz är rädd för att det spektakulära bländar och att man börjar tumma på takt, balans och korrekthet i utförandet av alla rörelser.

Johan Lenz tycker att han har sett för lite av Totilas för att våga bedöma om just han brister i detta. Det är principen har är ute efter.

"Tummar man på korrektheten tror jag att man dödar sporten. Det korrekta är dressyrens själ", säger han.

"Internt i dressyrvärlden måste vi ta diskussionen vad dressyrsport är. Utåt ska vi hylla en häst som Totilas. "

"Men det är klart att det alltid är svårt att acceptera när det kommer något nytt. När Briar gjorde sitt bruksprov fick han kritik för sina knälyft, för att han inte hade schweden-gang."

• Skicka artikeln till en vän