"Pansarhjärta" - för mycket av allt

Skrivet av Elisabet Hoff 02 nov 2010
Skicka artikeln till en vän

Morden är mer komplicerade än någonsin och krimminalkommissarie Harry Hole mår sämre än någonsin. I slutet av ”Pansarhjärta” är det ett under att den norska stålmannen fortfarande lever.

TITEL: Pansarhjärta
FÖRFATTARE: Jo Nesbo
UPPLÄSARE: Jacob Nordenson
TID: 23 timmar
FÖRLAG: Piratförlaget

När okända författare skickar in sina manus till bokförlaget är ett av de bekvämaste standardsvaren ”inte trovärdigt”. På känd bästsäljande författare tycks det inte finnas minsta krav på storyns trovärdighet.

Norges deckarkung Jo Nesbo säljer som smör.Han skriver flyhänt. Det är full action och Nesbo har en förmåga att hålla spänningen uppe genom attständigt öppna nya dörrar.

Snömannen (tidigare recenserad av Sporthästen) var fruktansvärt spännande och underhållande. Årets ”Pansarhjärta” håller inte samma klass. Tyvärr, även om spänningen finns där tack vare ett driv i både handling och språk.

Denna gång är morden så invecklat raffinerade och överrdrivet djävulska att man undrar hur någon (Nesbo) ens kunnat tänka ut dem. Motivet är långsökt och inte helt logiskt. Brott i verkliga livet, särskilt mord, sägs ju vara ganska simpla och primitiva gärningar.

Detta faktum kunde man gladeligen strunta i om tonen var en annan. Men Jo Nesbos karaktärer är dödligt allvarsamma och problemtyngda och seriösa.

Värst är det med polismannen Harry Hole själv. Nu dränker han sina trauman och olyckliga kärlek inte bara i alkohol utan även i opium. I Hongkong. Självklart har han trasslat till det med den kineskiska maffian.

Till Hongkong skickas polisen Kaja Solness. för att övertala Harry Hole, expert på seriemord, att komma hem till Norge som drabbats av en ny serie kvinnomord.

Harry Hole är lång, stark och manligt sliten. Kaja Solness är modellsnygg hela hon och ett lämpligt antal år yngre än Hole. Ni kan aldrig gissa vad som händer.

Kaja Solness, som såklart har en mörk familjehemlighet att bära på, lyckas övertala den motsträvlige kommissarien att åka hem och lösa fallet.

Det gör han. På vägen har han överlevt inte bara sitt missbruk. Han överlever också att brinna inne i Hongkong, att frysa ihjäl och kvävas av snö i norska fjällen och att misshandlas sönder och samman av gerillamän i Kongo. Lite plåster och han är på benen igen.

”Pansarhjärta” blir helt enkelt för mycket av allt.