Parodis ägare följer varje start

Lyxig VIP i St. Gallen eller en träläktare i regnet på Runsten. Helena och Rolf Hagstedt följer sin Parodi, riden av Svante Johansson, var hon än tävlar. Sedan september har det blivit 21 tävlingar.

BILD: Helena och Rolf Hagstedt, som vanligt på plats

De nationella tävlingarna på Runsten i Stockholm 10-13 juni inleddes med en solig torsdag. Sedan var det mest regn, regn, regn och hårda vindar. Helena och Rolf Hagstedt var lika glada för det.

”Det är lika roligt att vara här som på någon stor utlandstävling”, säger Helena och dukar fram kaffe och kakor i husbilen på lastbilsparkeringen.

”Man blir lika glad när det går bra för Parodi var det än är. Som igår när hon vann 1.40.”

Och bra har det gått för Classic Ladys lillasyster Parodi (e. Platini – Maraton) som nu går 1.50 och har gått från klarhet till klarhet. Det har blivit placering i nästan varenda tävling.

”Det är många som är och rycker i henne nu”, berättar Helena.

”Men sälja? Det får Svante avgöra. Vi vill inte sälja, men allt är så klart till salu för rätt pris. I så fall köper vi nya hästar för pengarna.”

För Helena och Rolf Hagstedt har hästägandet blivit ett sätt att leva. Man kan lugnt säga att deras tillvaro styrs av Parodis tävlingsschema. Frågan är om de inte bor mer i husbilen än hemma i villan i Kungsbacka.

Jobbet – ett åkeri – är med i husbilen i form av mobil och dator. De två hundarna också.

Båda har ridit och tävlat tidigare och haft funderingar på en egen gård. Den tanken har de släppt. Med hästar hemma kan de inte följa med Parodi.

Det började i juli förra året. Svante Johansson, som de kände lite genom en av hans andra hästägare, frågade om Helena och Rolf inte hade lust att köpa Parodi som var till salu.

Hon var redan kvalad till Unghäst-VM i Zangersheide och Hagstedts slog till. Beslutet har tagit dem till flera av Europas största tävlingar och de har inte ångrat sig en sekund, trots att det knappast är något billigt nöje.

”Man måste nog vara lite tokig”, konstaterar Rolf.

”Åka flera hundra mil för att se sin häst tre minuter på banan. Men vi klarar inte att sitta hemma. Det är så roligt att vara med. Man måste passa på. Det är få förunnat att ha en häst på denna nivå.”

”Och så är Parodi så otroligt rar och tillgiven och gnäggar när jag kommer”, fortsätter Helena och lägger till: ”Jag har alltid morötter med mig, men ändå. Man blir så glad när dom gnäggar.”

Helena gillar att vara delaktig. Hon hjälper ofta till med Parodi i stallet.

”Ibland tror folk att jag är Svantes hästskötare”, berättar hon.

Runt Svante Johansson finns nu ett ganska stort gäng hästägare, som har roligt tillsammans. Och självklart trivs Helena och Rolf även med Svante Johansson.

”Han är ärlig och rak”, säger Rolf.

”När det har gått dåligt håller han sig undan ett tag. Vi har lärt oss det nu, att han vill vara ifred. Han är en riktig tävlinsgmänniska. Det är bra det.”

Parodis ägare och Svante Johansson har inget skrivit avtal. Ett handslag är vad som gäller.

”Det handlar om förtroende. Och Svante vet att vi kan ta hästen när som helst om vi vill”, som Rolf säger.

Helena och Rolf har gått med i den nybildade föreningen för hopphästägare. De tror på idén och tycker att hästägarnas status måste höjas. Dels för att hålla kvar de som finns i sporten. Dels för att locka nya.

”Det ska vara fint att vara hästägare”, menar Helena.

”Som det är nu är det otroligt olika hur vi behandlas på olika tävlingar. På vissa ställen, som Hagen och St. Gallen, tas man omhand hur bra som helst. På andra kan vi inte ens fika med ryttarna.”

Vart kosan styr nästa gång vet inte Helena och Rolf riktigt än. Hästarnas dagsform avgör. Men de är alltid stand by, redo att köra sin husbil vart än Parodi åker.