Piia Pantsu orsakade flygstopp

Skrivet av Elisabet Hoff 29 apr 2010
Skicka artikeln till en vän

”Letar ni efter en bomb?” sa ryttaren och tränaren Piia Pantsu i säkerhetskontrollen på Sturup. Det skulle hon inte gjort. Alla portar låstes, inga plan fick starta eller landa och polis tillkallades.

BILD: Piia Pantsu stoppades från att flyga till Arlanda. FOTO: Swedavia/Tommy Säfström

Först askmoln från vulkanen Eyjafjallajökull. Sedan Piia Pantsu.

På onsdagen skulle Piia Pantsu flyga från Malmö till Stockholm för att ha terrängträning på Runstens Gård. Det blev aldrig någon träning. För kvar på Sturup satt Piia - i polisförhör.

Planet skulle ha gått 9.40. Inte förrän 13.30 var Strurup klara med Piia. Flygstoppet varade dock inte lika länge, men hann orsaka förseningar.

”Nu ska jag hålla mig hemma och lära mig att vara tyst”, säger den före detta finska landslagsryttaren i fälttävlan.

”Men jag ville ju bara lätta upp stämningen lite.”

Det var när Piia Pantsu kom till säkerhetskontrollen som personalen blev uppenbart intresserade av hennes handväska. Så intresserade att Piia rent intuitivt slängde ur sig frågan ”Letar ni efter en bomb?”

Säkerhetspersonalen var inte på skämthumör.

”Någon tog tag i mig direkt och började prata i sin kommunikationsradio”, berättar Piia.

”Säkerhetskontrollen och alla portar stängdes. Dom frågade om jag fattade vad jag gjort och sa att nu kan ingen flyga. Nej, jag fattade inget. Jag trodde det var något slags skämt, som en möhippa eller något.”

Kvar mitt på golvet stod Piias handväska som hon fick öppna själv för att plocka ut yllestrumpor och napp till 3-åriga sonen, långkalsonger åt sig själv och en pocketbok.

Efter väsköppningen blev det polisförhör.

”Polisen skrattade när de såg mig och var trevliga hela tiden. Men anmälan mot mig är inlämnad till åklagare, för att ha orsakat falskt larm.”

”Personalen i säkerhetskontrollen gör ett fantastiskt jobb”, tycker Piia som ändå inte helt förstår reaktionen.

”Det hade varit okej om de hade tagit mig åt sidan och sagt att sådär säger man inte, eller något. Jag kan ju inte ha varit den första som sagt något sånt här.”